Jag minns en föreläsning där vår eminente och vise föreläsare Mathias Klang påpekade att man inte bara ska läsa blog(g)ar som man ståndaktigt håller med, utan istället utnyttja denna möjlighet till att läsa vad motståndare till ens egen uppfattning i olika frågor skriver. Jag har många gånger testat på detta, och lika många gånger lagt ner det, då jag alltid blir rätt så lagom ursinnig och börjar hytta med näven och svära högt (tack mamma och pappa för mitt öststatstemperament). Denna gången var det då jag läster runt lite om vad folk har att skriva om fildelning som ju är ämnet för tillfället.
Vi kan i media precis som jag i ett tidigare inlägg skrev läsa om fildelning och allt vad det innebär för vårt samhälle. Få pratar om vad fildelning faktiskt är. Fildelning är ett sätt att via Internet dela med sig av saker. Det är precis samma sak som när jag ger en vän en bok, ett papper, en godis eller vad som helst.
Många säger att fildelning är det samma som stöld. Det är en stor lögn. Man kan inte stjäla något från någon som fortfarande har detta något kvar. "Nä, men du får ju något utan att betala för det." brukar motargumentet vara. Något som jag har svårt att förstå. Var i ligger felet i att få något gratis? Att fildelning skulle leda till minskad försäljning av CD eller DVD är bluff och båg. Jag har tidigare visat på undersökningar som säger tvärtemot och jag kommer här att presentera ännu ett forskningsresultat i frågan, från Uppsala universitet. Precis som alla andra oberoende forskningar som behandlar ämnet, så har man kommit fram till att det inte alls är som de stora bolagen påstår i sina interna, mystiska, vinklade rapporter och påståenden.
När jag lånar ut en bok till en vän, är det en olaglig handling? Ja, jag delar ju faktiskt med mig av något som är upphovsrättskyddat. En ännu bättre situation är när jag visar en bok med bilder av en konstnär för en vän, eller spelar en skiva för en vän. Då har ju han eller hon faktiskt sett/hört verket utan att betala för det. Där tycker nog inte många att vi pratar om upphovsrättsintrång. Men vad är skillnaden? Via fildelning kan man nå ut till många fler än vad man kan genom att visa en bok säger genast den enfaldige. Men vad spelar det för roll? Är det just för att man använder Internet som utdelningsmedium som gör det så fel? Det tycker jag är galet.
Vad vill jag då komma fram till egentligen? Jo att man trots avsaknaden av några som helst bevis så har man ändå från skivbolagsunderstödda antipiratbyrån och anda håll fått igenom att fildelning förbjudits på många platser i världen. Med andra ord, man har påtvingat en ny lag utan att ha belägg för den, förrutom att en privat aktör inte gillar något. Från regeringens sida har man lagt sig för marknadens påtryckningar utan minsta lilla tanke på att se över vad det egentligen handlar om. Nämligen rättigheten att få dela med sig av något man besitter. Att dessa nya lagförslag kommer från påtryckningar från branchföretag kan det inte råda några tvivel om. Se bara på polisens tillslag mot Piratbay, där man gick amerikanska intresseorganisationers ärende.
NP: VNV Nation - Honour
Thursday, May 17, 2007
Tuesday, May 15, 2007
Fildelning: Privat Antipirat-polis
Man kunde i början av februari i Dagens Nyheter läsa om ett förslag till ny lagstiftning som man jobbar med på justitiedepartementet. Denna nya lagstiftning skulle göra det möjligt för upphovsmän att få jaga fildelare. Rättighetshavare ska enligt direktivet ha rätt till information om "varors och tjänsters ursprung och distributionskanaler".
Det handlar främst om att privata aktörer ska kunna utöva sanktioner eller andra påtryckningar för att kunna få fram IP-adresser för att på så vis kunna spåra fildelare.
Gladast över detta förslag är givetvis Henrik Pontén och Antipiratbyrån med uttalanden som
"- Man behöver inte besvära polisen. Upphovsmannen kan därmed snabbare tillvarata sin rätt. Och det blir rättssäkert då en domstol bestämmer om IP-adressen ska lämnas ut."
Det jag frågar mig är till viss del lite det som jag skrev om i mitt förra inlägg, kan man verkligen motivera denna hetsjakt? Jag menar tänk på så otroligt stora resurser som läggs i frågan om fildelning, man inskränker gång på gång den enskilde individens rättigheter och motiverar allt med att stoppa fildelning. Något som inte är uppnåbart. Lanserar man en lagstiftning som denna, kommer de som illegalt fildelar snabbt att byta till darknettjänsten, och så var den lagstiftningen helt onödig.
Man kan även fråga sig vad denna sortens förslag kan leda till i framtiden. Ska en intresseorganisation få rätt att själva jaga folk som man misstänker gjort sig skyldiga till något brott? Jag tycker det låter skrämmande och jag förstår inte alls logiken i förslaget.
Jag frågar mig även om det är etiskt försvarbart att komma med förslag som kränker individers privatliv och som tillåter privata aktörer att förfölja och jaga enskilda människor för brott som högst leder till några dagsböter? Hur ska det då bli i fallen med misshandel, våldtäkt och liknande. Ska även privata aktörer få fri lejd att göra sina egna förundersökningar och leta rätt på folk, alternativt söka upp dem för att som Henrik Pontén säger "...inte besvära polisen."
För om vi inte ska "besvära polisen" i vissa speciella rättsliga fall så undrar jag lite vad polisen egentligen ska syssla med.
NP: Cult Of Luna - Waiting For You
Det handlar främst om att privata aktörer ska kunna utöva sanktioner eller andra påtryckningar för att kunna få fram IP-adresser för att på så vis kunna spåra fildelare.
Gladast över detta förslag är givetvis Henrik Pontén och Antipiratbyrån med uttalanden som
"- Man behöver inte besvära polisen. Upphovsmannen kan därmed snabbare tillvarata sin rätt. Och det blir rättssäkert då en domstol bestämmer om IP-adressen ska lämnas ut."
Det jag frågar mig är till viss del lite det som jag skrev om i mitt förra inlägg, kan man verkligen motivera denna hetsjakt? Jag menar tänk på så otroligt stora resurser som läggs i frågan om fildelning, man inskränker gång på gång den enskilde individens rättigheter och motiverar allt med att stoppa fildelning. Något som inte är uppnåbart. Lanserar man en lagstiftning som denna, kommer de som illegalt fildelar snabbt att byta till darknettjänsten, och så var den lagstiftningen helt onödig.
Man kan även fråga sig vad denna sortens förslag kan leda till i framtiden. Ska en intresseorganisation få rätt att själva jaga folk som man misstänker gjort sig skyldiga till något brott? Jag tycker det låter skrämmande och jag förstår inte alls logiken i förslaget.
Jag frågar mig även om det är etiskt försvarbart att komma med förslag som kränker individers privatliv och som tillåter privata aktörer att förfölja och jaga enskilda människor för brott som högst leder till några dagsböter? Hur ska det då bli i fallen med misshandel, våldtäkt och liknande. Ska även privata aktörer få fri lejd att göra sina egna förundersökningar och leta rätt på folk, alternativt söka upp dem för att som Henrik Pontén säger "...inte besvära polisen."
För om vi inte ska "besvära polisen" i vissa speciella rättsliga fall så undrar jag lite vad polisen egentligen ska syssla med.
NP: Cult Of Luna - Waiting For You
Monday, May 14, 2007
Fildelning: Vad är värst?
Jag läste precis ett pressmeddelande från Piratpartiets hemsida, där man skriver att Eu-parlamentet den 25:e april valde att bifalla ett kontroversiell kontroversiellt direktiv som bland annat gör fildelning till grov brottslighet. I praktiken skulle direktivet innebära att Piratpartiet skulle kunna förbjudas då det argumenterar för att piratkopiering är samhällspositivt enligt partiets ordförande Rickard Falkvinge. Eftersom det är en av partiets huvudpunkter så har partiet i praktiken kriminaliserats med den nya brottsrubriceringen "anstiftan till fildelning".
Vad jag vet så måste förslaget komma igenom ministerrådet innan det kan tas i bruk, vilket ju inte gör det säkert att det kommer antas. Men jag tycker det är konstigt att det läggs så mycket energi på just fildelning (förhoppningsvis den "illegala"). Nej förresten, inte konstigt utan förjävligt rent ut sagt. Vi har i Holland exempelvis ett parti som förespråkar pedofili och som skyddas av yttrandefriheten. Därför blir jag lite ledsen att det inte läggs några resurser eller försök till att sätta stopp för sådana här partier istället för Piratpartiet. Nu finns det väl i och för sig inte lika mycket pengar att håva in på att jaga pedofiler, men det undergräver trovärdigheten och respekten för alla politiker.
NP: Agalloch - She Painted Fire Across The Skyline
Vad jag vet så måste förslaget komma igenom ministerrådet innan det kan tas i bruk, vilket ju inte gör det säkert att det kommer antas. Men jag tycker det är konstigt att det läggs så mycket energi på just fildelning (förhoppningsvis den "illegala"). Nej förresten, inte konstigt utan förjävligt rent ut sagt. Vi har i Holland exempelvis ett parti som förespråkar pedofili och som skyddas av yttrandefriheten. Därför blir jag lite ledsen att det inte läggs några resurser eller försök till att sätta stopp för sådana här partier istället för Piratpartiet. Nu finns det väl i och för sig inte lika mycket pengar att håva in på att jaga pedofiler, men det undergräver trovärdigheten och respekten för alla politiker.
NP: Agalloch - She Painted Fire Across The Skyline
Fildelning: Dela med sig eller snåla...
...en vanlig fråga får man tåla. Äppelvisan känner nog de flesta människor i Sverige igen, en visa man sjöng ideligen i dagis, förskolor och lågstadieskolor. Frågan är om det i framtiden inte kommer anses som anstiftan till olaglig handling. En av de kanske största ämnena som det diskuteras om idag när man pratar om Internet och dess framgång är just fildelning. Vad fildelning innebär tänker jag inte förklara så jätteingående då jag räknar med att de flesta vet vad det handlar om. Om inte annat så borde namnet "fildelning" inta om något.
Varför har det blivit ett sådant krux om fildelning kan man fråga sig? Tittar man på fildelning som teknik så kan man verkligen undra varför det blir ett sådant snack, då det används av alla Internetanvändare i stort sett. Egentligen handlar det oftast om den så kallade illegala fildelningen, som många tror är samma sak som fildelning då i alla fall svensk media inte riktigt har så stor koll på vad de skriver om.
Det började pratas om illegal fildelning när fildelningstjänsten Napster kom upp på tapeterna. Detta på grund av att olika globala skivbolag tyckte att de började förlora makten över sina kunders val av vilken musik de ville lyssna på. Något man i åratal utövat och på olika sätt utnyttjat sina kunder genom oförklarliga prishöjningar och liknande. Istället för att försöka anpassa sig till denna nya teknik, valde man från deras håll att försöka stävja den.
Detta genom att utan några som helst faktiska belägg påstå att fildelningen av musik bidrog till förminskning av skivförsäljning. Man förstökte stärka dessa falserier med olika vinklade och snedvridna rapporter som faktiskt inte säger ett dugg, då man i stort sett alltid utgår ifrån att en nedladdad skiva innebär en försäljningsförlust. Ett grovt felaktigt påstående som de två professorerna Felix Oberholzer-Gee och Koleman Strumpf överbevisade denna i rapporten "The Effect of File Sharing on Record Sales" där man jämfört samband mellan försäljning av skivor och vilken utsträckning de laddas ner. Jag ska inte gå in på den rapporten mer än att säga att det faktiskt i många fall tvärtom varit så att skivor som laddades ner mer också ökade i försäljning.
Napster stängdes i alla fall ner 2001 efter flertalet stämningar. Genast dök det upp nya liknande tjänster Kazaa och Audiogalaxy var några av dem. Kazaa är lite extra nämnvärt då man kunde ladda ner även filmer och andra filer där och inte bara musik. Än en gång valde man från skivbranschen att påstå att detta var något som missgynnade deras försäljning och stämde till båda tjänster fick läggas ner. Med utvecklingens framfart ligger vi nu på en nivå där man kan ladda ner hela skivor och filmer på ett par minuter, när det i början handlade om enstaka låtar. I Olofs eminenta blog kan man läsa om Darknet, en tjänst som till synes är omöjlig att spåra och därmed ett omöjligt helvete att ta itu med för den hetsjagande musik- och nöjesbranchen som väljer att anklaga fildelning som boven när försälningsökningen inte riktigt gått lika skyhögt som man önskat.
Med denna kortfattade lilla bakgrund kan man då fråga sig om det är etiskt försvarbart att fildela. Självklart är svaret ja. Att dela med sig av något med en annan människa är en av grunderna för samarbete och samarbete är något som människan bygger sin existens på. När man istället pratar om den etiska aspekten i Illegal fildelning, så vill jag först ta upp några få punker där.
Det man gör när man fildelar, är att man skapar en kopia av något, och skickar vidare till något. Alltså "stjäl" man inget när man laddar ner och man för inte vidare "stulet" material när man delar ut. Det man dock gör är att man bryter mot en tolkning av upphovsrättslagen. Denna nytolkning av lagen har också lett till att det nu inte längre vad jag vet tillåtet att låna ut en skiva eller bok till en kompis. Något som tidigare ansågs helt i sin rätt. Det är alltså denna mystiska, förvirrade lagtolkning man som vanlig människa bryter mot när man försöker dela med sig av något man själv äger och har köpt.
Så kan man anse det vara etiskt försvarbart att syssla med fildelning? Man kan ju argumentera för att det är oetiskt att bryta mot lagen, men personligen så anser jag det har mer med moral att göra. När det handlar om fildelning så har upphovsrättslagen tillämpats av en anledning; musikbranchens stora pengar. Har man mycket pengar så är det inte svårt att trycka på lite knappar här och där. Ur ett utilitaristiskt perspektiv skulle jag vilja påstå att fildelning är etiskt korrekt. Inte minst då en nygjord sifoundersökning visar att näst intill hälften av Sveriges befolkning vill tillåta all form av fildelning och på så vis hindrar lagtolkningen där fildelning av upphovskyddat material är olagligt folk att söka maximera sin lycka.
NP: Behemoth - Slaves Shall Serve
Varför har det blivit ett sådant krux om fildelning kan man fråga sig? Tittar man på fildelning som teknik så kan man verkligen undra varför det blir ett sådant snack, då det används av alla Internetanvändare i stort sett. Egentligen handlar det oftast om den så kallade illegala fildelningen, som många tror är samma sak som fildelning då i alla fall svensk media inte riktigt har så stor koll på vad de skriver om.
Det började pratas om illegal fildelning när fildelningstjänsten Napster kom upp på tapeterna. Detta på grund av att olika globala skivbolag tyckte att de började förlora makten över sina kunders val av vilken musik de ville lyssna på. Något man i åratal utövat och på olika sätt utnyttjat sina kunder genom oförklarliga prishöjningar och liknande. Istället för att försöka anpassa sig till denna nya teknik, valde man från deras håll att försöka stävja den.
Detta genom att utan några som helst faktiska belägg påstå att fildelningen av musik bidrog till förminskning av skivförsäljning. Man förstökte stärka dessa falserier med olika vinklade och snedvridna rapporter som faktiskt inte säger ett dugg, då man i stort sett alltid utgår ifrån att en nedladdad skiva innebär en försäljningsförlust. Ett grovt felaktigt påstående som de två professorerna Felix Oberholzer-Gee och Koleman Strumpf överbevisade denna i rapporten "The Effect of File Sharing on Record Sales" där man jämfört samband mellan försäljning av skivor och vilken utsträckning de laddas ner. Jag ska inte gå in på den rapporten mer än att säga att det faktiskt i många fall tvärtom varit så att skivor som laddades ner mer också ökade i försäljning.
Napster stängdes i alla fall ner 2001 efter flertalet stämningar. Genast dök det upp nya liknande tjänster Kazaa och Audiogalaxy var några av dem. Kazaa är lite extra nämnvärt då man kunde ladda ner även filmer och andra filer där och inte bara musik. Än en gång valde man från skivbranschen att påstå att detta var något som missgynnade deras försäljning och stämde till båda tjänster fick läggas ner. Med utvecklingens framfart ligger vi nu på en nivå där man kan ladda ner hela skivor och filmer på ett par minuter, när det i början handlade om enstaka låtar. I Olofs eminenta blog kan man läsa om Darknet, en tjänst som till synes är omöjlig att spåra och därmed ett omöjligt helvete att ta itu med för den hetsjagande musik- och nöjesbranchen som väljer att anklaga fildelning som boven när försälningsökningen inte riktigt gått lika skyhögt som man önskat.
Med denna kortfattade lilla bakgrund kan man då fråga sig om det är etiskt försvarbart att fildela. Självklart är svaret ja. Att dela med sig av något med en annan människa är en av grunderna för samarbete och samarbete är något som människan bygger sin existens på. När man istället pratar om den etiska aspekten i Illegal fildelning, så vill jag först ta upp några få punker där.
Det man gör när man fildelar, är att man skapar en kopia av något, och skickar vidare till något. Alltså "stjäl" man inget när man laddar ner och man för inte vidare "stulet" material när man delar ut. Det man dock gör är att man bryter mot en tolkning av upphovsrättslagen. Denna nytolkning av lagen har också lett till att det nu inte längre vad jag vet tillåtet att låna ut en skiva eller bok till en kompis. Något som tidigare ansågs helt i sin rätt. Det är alltså denna mystiska, förvirrade lagtolkning man som vanlig människa bryter mot när man försöker dela med sig av något man själv äger och har köpt.
Så kan man anse det vara etiskt försvarbart att syssla med fildelning? Man kan ju argumentera för att det är oetiskt att bryta mot lagen, men personligen så anser jag det har mer med moral att göra. När det handlar om fildelning så har upphovsrättslagen tillämpats av en anledning; musikbranchens stora pengar. Har man mycket pengar så är det inte svårt att trycka på lite knappar här och där. Ur ett utilitaristiskt perspektiv skulle jag vilja påstå att fildelning är etiskt korrekt. Inte minst då en nygjord sifoundersökning visar att näst intill hälften av Sveriges befolkning vill tillåta all form av fildelning och på så vis hindrar lagtolkningen där fildelning av upphovskyddat material är olagligt folk att söka maximera sin lycka.
NP: Behemoth - Slaves Shall Serve
Web 2.0: Bu eller Bä
En fråga som jag funderat lite på när jag läst om Web 2.0 är huruvida det är bra eller dåligt.
För o ena sidan gör man med Web 2.0 det möjligt för en helt ny skara människor att få tillgång och påverka Internet på ett helt nytt sätt. Med enkla mallar kan man utan problem skapa blogar, communitykonton, wikis och annat. Men är detta bara bra? För i och med denna förenkling som faktiskt gör att många mer människor väljer att använda Internet mer aktivt, så skulle man kunna påstå att människor lockas in i en säkerhet utan att känna något behov av att verkligen lära sig hur man använder Internet med kodning och scriptning. För man är ju fortfarande helt beroende av de som skapat tjänsten, man kan skapa en egen hemsida, men man fyller egentligen bara i en mall som någon annan skapat.
Denna diskussion hade vi lite på förra föreläsningen, och jag måste såhär i efterhand säga att jag tycker det är struntprat. Kanske inte helt och hållet, men jag har väldigt svårt att hålla med just den synen av Web 2.0's följder. Jag tror tvärtom att ett ökat allmänt intresse för informationshantering på Internet snarare kommer öka antalet människor som vill veta mer och som vill ta reda på mer om hur saker fungerar. Den mängden människor som söker sig till att pilla med att koda och scripta kommer att göra det, och den strömmer tror jag inte alls kan påverkas negativt av Web 2.0. Kanske att det finns en försvinnande liten del Internetanvändare som tycker sig kunna tillfredställa de hemsideprojekt man söker göra med myspace eller liknande. Dock tror jag att i det stora hela kommer intresset för Internet och dess kraft i att just kommunicera och skapa tillsammans att locka fler till att lära sig mer.
NP: Dismember - Dismembered
För o ena sidan gör man med Web 2.0 det möjligt för en helt ny skara människor att få tillgång och påverka Internet på ett helt nytt sätt. Med enkla mallar kan man utan problem skapa blogar, communitykonton, wikis och annat. Men är detta bara bra? För i och med denna förenkling som faktiskt gör att många mer människor väljer att använda Internet mer aktivt, så skulle man kunna påstå att människor lockas in i en säkerhet utan att känna något behov av att verkligen lära sig hur man använder Internet med kodning och scriptning. För man är ju fortfarande helt beroende av de som skapat tjänsten, man kan skapa en egen hemsida, men man fyller egentligen bara i en mall som någon annan skapat.
Denna diskussion hade vi lite på förra föreläsningen, och jag måste såhär i efterhand säga att jag tycker det är struntprat. Kanske inte helt och hållet, men jag har väldigt svårt att hålla med just den synen av Web 2.0's följder. Jag tror tvärtom att ett ökat allmänt intresse för informationshantering på Internet snarare kommer öka antalet människor som vill veta mer och som vill ta reda på mer om hur saker fungerar. Den mängden människor som söker sig till att pilla med att koda och scripta kommer att göra det, och den strömmer tror jag inte alls kan påverkas negativt av Web 2.0. Kanske att det finns en försvinnande liten del Internetanvändare som tycker sig kunna tillfredställa de hemsideprojekt man söker göra med myspace eller liknande. Dock tror jag att i det stora hela kommer intresset för Internet och dess kraft i att just kommunicera och skapa tillsammans att locka fler till att lära sig mer.
NP: Dismember - Dismembered
Tuesday, May 8, 2007
Web 2.0: Internet åt folket
När jag läst om Web 2.0 så har det som främst lagts fram som nytt och givande är användarnas möjligheter att själva skapa och styra över material. Exempel på Web 2.0 fenomen som de flesta säkert hört talas om och som sprid helt otroligt är ju blogar (hur stavar man egentligen? enligt vissa sidor är det två "g"..?), Youtube med liknande tjänster, messengertjänster och så vidare. Jag skulle tro att en stor majoritet av svenska Internetanvändare under 40 känner alla de företeelser jag nämnde.
Det är ju i sig inte så konstigt då det i tidningar skrivs blog, högt uppsatta politiker använder sig av det, och det framförs som ett nytt unikt sätt att nå ut till massvis med människor. Youtube kan ingen ha missat efter hur det hypats i media något otroligt. När sedan Google valde att köpa upp Youtube för 1.6 miljarder dollar, eller 12 miljarder kronor, så insåg man som vanlig dödlig hur stort youtube faktiskt är.
Till sist har vi messengerklienter. Jag kan tänka mig att varenda Internetanvändare i Sverige under 30 år använder sig av någon form av messengeraklient. Här kan man chatta direkt med sina vänner, eller med främmande människor för det om man vill. Det fördelaktiga med de här tjänsterna är att de inte är browserberoende, man laddar ner en liten mjukvara som man kan köra i bakgrunden för att använda när man ska chatta med sina vänner.
Något som är gemensamt för alla dessa applikationer är att de är väldigt användarvänliga (eller skall vara i alla fall), vilket gör att "vanliga" människor som inte ha så jättestor kunskap i kodning eller scriptning skall kunna använda sig av Internet för att kunna lägga upp och hantera information samt data och få ut mer än bara surfa runt och leta efter saker här och där.
Något annat som också är gemensamt för dessa tjänster är frågan om vem som bär ansvar för det som läggs ut eller som hanteras i de olika applikationerna. Är det skaparna som ligger bakom tjänsten som bär det uteslutande ansvaret för vad som finns på sajten, eller är det så att man som användare har ett ansvar?
I de flesta fall förekommer det olika former av avtal och liknande som man som användare måste acceptera i fall att man vill använda sig av tjänsten. Dessa avtal är ofta hiskeligt långa, och det krävs ofta i princip bara att kryssa i en ruta utan att läsa igenom avtalen för att kunna gå vidare i sin installation eller när dessa avtal nu poppar upp. Man kan ju utifrån dessa avtal mena på att det är användaren i sig som bär ansvar för vad han eller hon väljer att göra med tjänsten. Tillverkarna kan ju dessutom knappast gå igenom varenda blog, varenda konversation eller varenda videoklipp för att se om där finns något som inte följer de bestämda reglerna. Jag tycker dock att frågan inte är så enkel. Frågan om vad som är stötande eller som är emot reglerna är i många fall jättesvår att bedömma. Vissa personer reagerar olika på olika saker, vissa tar mer illa vid sig än andra av olika ting. Mycket beror på kulturskillnader, men mycket grundar sig också i att vi faktiskt är olika individer.
Exempelvis har man i Turkiet fått fram ett domslut som där Youtube ska blockas för nätanvändare med anledning att Mustafa Kemal Atatürk, Turkiets landsfader förlöjligas på vissa filmklipp. Brasilien och Thailand är länder som också infört olika regleringar kring Youtube. Liknande fall finns där exempelvis Annie Lenox (sångerska från Eurythmics) dotter bjöd några vänner på fest när hon var ensam hemma. Någon snäll vän lade upp inbjudan på Myspace, och katastrofen var ett faktum. I dessa fall kan kanske påstå att det rör sig om slags integritetsfråga. Vi har kanske svårt att se agerandet i Turkiet som försvarbart, men kanske har vi lättare att anse att den sextonåriga Lola Lennox integritet faktiskt kränkts när någon skickar runt hennes personliga inbjudan på nätet med adress och information om när hon är ensam hemma. Samtidigt kan man tycka att ingen gjort något olagligteller brutit mot några regler. Ännu svårare blir det när man tittar på blogar.
Många blogar är som dagböcker för människor, där man av någon anledningen vill dela med sig av sitt privatliv på Internet och därmed hur många människor som helst. Det finns även mängder med politiska blogar, och eftersom det handlar om personliga åsikter som man själv står för och inget annat, kan man spä på lite hur starkt man vill.
Pratar man sedan om messenger och andra "sociala tjänster" så finns det oändligt med många fall där folk anser sig blivit kränkta och liknande.
Man kan då fråga sig vem som bär ansvaret för dessa kränkningar. Det mest påfallande svaret är ju användaren som utfört den kränkandehandlingen Har man brutit mot en regel eller till och med en lag, så får man ta konsekvensen. Dock undrar jag ibland om det verkligen är rätt och etiskt försvarbart att överlåta hela det ansvaret till användaren? För vad är rätt och fel på Internet? Helgon.net är ett Internet-community för alternativa människor, blev omdiskuterat sedan folk diskuterat pedofili i tjänstens forum. Man jämförde pedofili med heterosexualitet och fick stöd från moderatorer som ansåg att man hade rätt att diskutera sådana här frågor. När det sedan uppmärksammades i media, bestämde man från sidans sida att det inte var tillåtet längre. Vem bar ansvaret där? Användarna som diskuterade frågan bröt ju faktiskt inte mot några regler.
Nu kan det tyckas att jag driver bort från ämnet en smula, men vad jag vill komma fram till är att i och med Web 2.0 så möjliggör man för vanliga Internetanvändare att kunna utnyttja Internet på ett nytt sätt, och på så vis öppnar man upp för en enorm massa människor som tidigare inte riktigt förstått sig på hur man gör. Men samtidigt blir det jättesvårt att säga vem som bär ansvaret för det som sprids och läggs upp. Är det företaget/skaparna bakom en specifik tjänst, eller är det användarna av tjänsten?
NP: Crippled Black Phoenix - Really, How'd It Get This Way?
Det är ju i sig inte så konstigt då det i tidningar skrivs blog, högt uppsatta politiker använder sig av det, och det framförs som ett nytt unikt sätt att nå ut till massvis med människor. Youtube kan ingen ha missat efter hur det hypats i media något otroligt. När sedan Google valde att köpa upp Youtube för 1.6 miljarder dollar, eller 12 miljarder kronor, så insåg man som vanlig dödlig hur stort youtube faktiskt är.
Till sist har vi messengerklienter. Jag kan tänka mig att varenda Internetanvändare i Sverige under 30 år använder sig av någon form av messengeraklient. Här kan man chatta direkt med sina vänner, eller med främmande människor för det om man vill. Det fördelaktiga med de här tjänsterna är att de inte är browserberoende, man laddar ner en liten mjukvara som man kan köra i bakgrunden för att använda när man ska chatta med sina vänner.
Något som är gemensamt för alla dessa applikationer är att de är väldigt användarvänliga (eller skall vara i alla fall), vilket gör att "vanliga" människor som inte ha så jättestor kunskap i kodning eller scriptning skall kunna använda sig av Internet för att kunna lägga upp och hantera information samt data och få ut mer än bara surfa runt och leta efter saker här och där.
Något annat som också är gemensamt för dessa tjänster är frågan om vem som bär ansvar för det som läggs ut eller som hanteras i de olika applikationerna. Är det skaparna som ligger bakom tjänsten som bär det uteslutande ansvaret för vad som finns på sajten, eller är det så att man som användare har ett ansvar?
I de flesta fall förekommer det olika former av avtal och liknande som man som användare måste acceptera i fall att man vill använda sig av tjänsten. Dessa avtal är ofta hiskeligt långa, och det krävs ofta i princip bara att kryssa i en ruta utan att läsa igenom avtalen för att kunna gå vidare i sin installation eller när dessa avtal nu poppar upp. Man kan ju utifrån dessa avtal mena på att det är användaren i sig som bär ansvar för vad han eller hon väljer att göra med tjänsten. Tillverkarna kan ju dessutom knappast gå igenom varenda blog, varenda konversation eller varenda videoklipp för att se om där finns något som inte följer de bestämda reglerna. Jag tycker dock att frågan inte är så enkel. Frågan om vad som är stötande eller som är emot reglerna är i många fall jättesvår att bedömma. Vissa personer reagerar olika på olika saker, vissa tar mer illa vid sig än andra av olika ting. Mycket beror på kulturskillnader, men mycket grundar sig också i att vi faktiskt är olika individer.
Exempelvis har man i Turkiet fått fram ett domslut som där Youtube ska blockas för nätanvändare med anledning att Mustafa Kemal Atatürk, Turkiets landsfader förlöjligas på vissa filmklipp. Brasilien och Thailand är länder som också infört olika regleringar kring Youtube. Liknande fall finns där exempelvis Annie Lenox (sångerska från Eurythmics) dotter bjöd några vänner på fest när hon var ensam hemma. Någon snäll vän lade upp inbjudan på Myspace, och katastrofen var ett faktum. I dessa fall kan kanske påstå att det rör sig om slags integritetsfråga. Vi har kanske svårt att se agerandet i Turkiet som försvarbart, men kanske har vi lättare att anse att den sextonåriga Lola Lennox integritet faktiskt kränkts när någon skickar runt hennes personliga inbjudan på nätet med adress och information om när hon är ensam hemma. Samtidigt kan man tycka att ingen gjort något olagligteller brutit mot några regler. Ännu svårare blir det när man tittar på blogar.
Många blogar är som dagböcker för människor, där man av någon anledningen vill dela med sig av sitt privatliv på Internet och därmed hur många människor som helst. Det finns även mängder med politiska blogar, och eftersom det handlar om personliga åsikter som man själv står för och inget annat, kan man spä på lite hur starkt man vill.
Pratar man sedan om messenger och andra "sociala tjänster" så finns det oändligt med många fall där folk anser sig blivit kränkta och liknande.
Man kan då fråga sig vem som bär ansvaret för dessa kränkningar. Det mest påfallande svaret är ju användaren som utfört den kränkandehandlingen Har man brutit mot en regel eller till och med en lag, så får man ta konsekvensen. Dock undrar jag ibland om det verkligen är rätt och etiskt försvarbart att överlåta hela det ansvaret till användaren? För vad är rätt och fel på Internet? Helgon.net är ett Internet-community för alternativa människor, blev omdiskuterat sedan folk diskuterat pedofili i tjänstens forum. Man jämförde pedofili med heterosexualitet och fick stöd från moderatorer som ansåg att man hade rätt att diskutera sådana här frågor. När det sedan uppmärksammades i media, bestämde man från sidans sida att det inte var tillåtet längre. Vem bar ansvaret där? Användarna som diskuterade frågan bröt ju faktiskt inte mot några regler.
Nu kan det tyckas att jag driver bort från ämnet en smula, men vad jag vill komma fram till är att i och med Web 2.0 så möjliggör man för vanliga Internetanvändare att kunna utnyttja Internet på ett nytt sätt, och på så vis öppnar man upp för en enorm massa människor som tidigare inte riktigt förstått sig på hur man gör. Men samtidigt blir det jättesvårt att säga vem som bär ansvaret för det som sprids och läggs upp. Är det företaget/skaparna bakom en specifik tjänst, eller är det användarna av tjänsten?
NP: Crippled Black Phoenix - Really, How'd It Get This Way?
Monday, May 7, 2007
Web 2.0: Fria Online-encyklopedier
Det här bloginlägget är lite kul i sig måste jag säga, då jag från början inte riktigt visste helt vad web 2.0 innebar. Jag kollade upp det på Wikipedia och tänkte nu då skriva om just Wikipedia i min blog. Det är ju så innästlat i web 2.0 att jag inte vet vad.
Nåväl, Wikipedia är förmodligen den mest kända onlineencyklopedien på Internet. Även om man brukar använda Google för att söka sin information så hänvisas man ofta till Wikipedia. Wikipedias styrka är att användarna är de som tillför och uppdaterar artiklar till denna encyklopedi, vilket gör att man kallar Wikipedia för en öppen och fri encyklopdi. I och med att användarna (som är hur många som helst) tillför artiklarna har Wikipedia en enorm mängd med artiklar i alla möjliga olika ämnen, jag har själv faktiskt korrigerat ett par artiklar då det dock endast rörde sig om stavfel. Det är ytterst lite som man inte kan hitta på Wikipedia, och ju större sajten blir, desto fler användare får man vilket då ökar antalet artiklar ännu mer. Det går så att säga i en god cirkel om man kan uttrycka sig så.
Man kan genast fråga sig hur pålitiligt Wikipedia är om i stort sett vem som helst kan logga in och skriva en artikel om något, och givetvis är detta en helt legitim fråga, som man faktiskt måste fråga sig om vilken information man än läser, var man än läser den.
Wikipedia har dock en del regler och kriterier som måste uppfyllas för att artiklar ska bli helt godkända. Exempelvis måste man som användare alltid hänsvisa till källan man fick sin information ifrån. Man kan dessutom inte skriva hur som helst. I de fall där någon skrivit "it is said" eller liknande finner man i början av artikeln en informationsruta som informerar om att det saknas vissa källor eller att artikeln inte riktigt redogör för hur man kommit fram till vissa saker.
En liknande sida i sammanhanget är All Music Guide. En sida för musikälskande människor där man kan hitta i stort sett vilka artister som helst, läsa biografi samt diskografi och annat. Precis som på Wikipedia är det här användarna som skriver om artister och recenserar skivor med mera.
Det som är styrkan med dessa båda sidor och andra liknande sidor är som sagt just det att användarna själva uppdaterar sidan och innehållet, vilket gör att det alltid är aktuellt och brett i ämnen. Men det är lite av ett tveeggat svärd skulle man kunna påstå. Visst har man från Wikipedias håll lagt upp regler och liknande som skall åtföljas för att undgå allt för subjektiva artiklar samt att kräva källhänsvisningar från dem som skriver artilklarna.
Men slutligen hänger ju allt på hur man väljer att bedöma det som står på sidan. Jag menar, det finns ingen världslig sanning egentligen. Nästan allt som vi känner till kommer från vår uppfattning om något. Det är i och för sig något som gäller för alla former av encyklopedier och faktaböcker. När vi talar om All Music Guide så lider man inte riktigt av samma problem där. Recensioner är och ska vara subjektiva, artister är inte eller alltid lika omstridda i som exempelvis politiska ämnen.
Jag var själv i början tveksam till Wikipedia just av den uppfattningen att jag inte trodde att någon orkade kolla upp artiklarna eller hur Wikipedias skapare kunde hålla koll på att användarna. Givetvis fungerar inte sidan helt hundraprocentigt bra, då vissa artiklar blivit låsta på grund av vandalisering av informationen i dem. Men trots detta så vill jag påstå att Wikipedia är den mest korrekta encyklopedi man kan hitta. Eftersom det inte rör sig om ett litet gäng författare, utan alla användare. Skriver jag att en banan är ett litet djur från östra Frankrike, så kommer det att ändras snarast av en annan användare. Detta eftersom sidan används flitigt och besöks, samt att det finns så många kriterier som visar på om artikeln i fråga saknar något för att göra dentrovärdig eller liknande. Kulturella skillnader, eller liknande kommer finnas i alla uppslagsverk, men jag tror att Wikipedia lättare kan handskas med dessa problem då användarna lätt kan fylla i det som saknas. Inget annat uppslagsverk i världen kan mäta sig med den kunskapsbas som Wikipedia ju faktiskt besitter med alla sina användare.
NP: Nine Inch Nails - Vessel
Nåväl, Wikipedia är förmodligen den mest kända onlineencyklopedien på Internet. Även om man brukar använda Google för att söka sin information så hänvisas man ofta till Wikipedia. Wikipedias styrka är att användarna är de som tillför och uppdaterar artiklar till denna encyklopedi, vilket gör att man kallar Wikipedia för en öppen och fri encyklopdi. I och med att användarna (som är hur många som helst) tillför artiklarna har Wikipedia en enorm mängd med artiklar i alla möjliga olika ämnen, jag har själv faktiskt korrigerat ett par artiklar då det dock endast rörde sig om stavfel. Det är ytterst lite som man inte kan hitta på Wikipedia, och ju större sajten blir, desto fler användare får man vilket då ökar antalet artiklar ännu mer. Det går så att säga i en god cirkel om man kan uttrycka sig så.
Man kan genast fråga sig hur pålitiligt Wikipedia är om i stort sett vem som helst kan logga in och skriva en artikel om något, och givetvis är detta en helt legitim fråga, som man faktiskt måste fråga sig om vilken information man än läser, var man än läser den.
Wikipedia har dock en del regler och kriterier som måste uppfyllas för att artiklar ska bli helt godkända. Exempelvis måste man som användare alltid hänsvisa till källan man fick sin information ifrån. Man kan dessutom inte skriva hur som helst. I de fall där någon skrivit "it is said" eller liknande finner man i början av artikeln en informationsruta som informerar om att det saknas vissa källor eller att artikeln inte riktigt redogör för hur man kommit fram till vissa saker.
En liknande sida i sammanhanget är All Music Guide. En sida för musikälskande människor där man kan hitta i stort sett vilka artister som helst, läsa biografi samt diskografi och annat. Precis som på Wikipedia är det här användarna som skriver om artister och recenserar skivor med mera.
Det som är styrkan med dessa båda sidor och andra liknande sidor är som sagt just det att användarna själva uppdaterar sidan och innehållet, vilket gör att det alltid är aktuellt och brett i ämnen. Men det är lite av ett tveeggat svärd skulle man kunna påstå. Visst har man från Wikipedias håll lagt upp regler och liknande som skall åtföljas för att undgå allt för subjektiva artiklar samt att kräva källhänsvisningar från dem som skriver artilklarna.
Men slutligen hänger ju allt på hur man väljer att bedöma det som står på sidan. Jag menar, det finns ingen världslig sanning egentligen. Nästan allt som vi känner till kommer från vår uppfattning om något. Det är i och för sig något som gäller för alla former av encyklopedier och faktaböcker. När vi talar om All Music Guide så lider man inte riktigt av samma problem där. Recensioner är och ska vara subjektiva, artister är inte eller alltid lika omstridda i som exempelvis politiska ämnen.
Jag var själv i början tveksam till Wikipedia just av den uppfattningen att jag inte trodde att någon orkade kolla upp artiklarna eller hur Wikipedias skapare kunde hålla koll på att användarna. Givetvis fungerar inte sidan helt hundraprocentigt bra, då vissa artiklar blivit låsta på grund av vandalisering av informationen i dem. Men trots detta så vill jag påstå att Wikipedia är den mest korrekta encyklopedi man kan hitta. Eftersom det inte rör sig om ett litet gäng författare, utan alla användare. Skriver jag att en banan är ett litet djur från östra Frankrike, så kommer det att ändras snarast av en annan användare. Detta eftersom sidan används flitigt och besöks, samt att det finns så många kriterier som visar på om artikeln i fråga saknar något för att göra dentrovärdig eller liknande. Kulturella skillnader, eller liknande kommer finnas i alla uppslagsverk, men jag tror att Wikipedia lättare kan handskas med dessa problem då användarna lätt kan fylla i det som saknas. Inget annat uppslagsverk i världen kan mäta sig med den kunskapsbas som Wikipedia ju faktiskt besitter med alla sina användare.
NP: Nine Inch Nails - Vessel
Subscribe to:
Posts (Atom)